Hon lever!

Som jag tidigare skrivit så fick jag inte tag i min säljare, inte på tre dagar, trots total uppdatering med mobiler mejl etc! Jag började misströsta och fick osunda tankar om vad som kunde ha hänt min säljare. Tidigt imorse körde jag ut till huset min säljare hade sålt, till hennes sommarhus samt att jag sökte upp en kompis som jag hade träffat på "intaget"
Jag hade fixat så alla handlingar fanns på banken den tiden vi avtalet samt informerat banken om "missödet". Min säljare kom som avtalat kl 11.00 satt och väntade på alla oss andra som kom 14.00! Vilken total lycka. Jag gick rakt fram till henne och gav henne en riktigt varm och innerlig kram och sa: Så skönt att allt är bra med dig! Min säljare är inte ensam men själv så jag var inte "hispig" bara naturligt orolig, kvinnan är 80 år och har packat ner 100 tals meter böcker! Avslutet gick enligt regelboken och alla var så nöjda med allt, även tidsmissen. Kom 15 minuter för sent till dagis och min kollega som hämtade sin dotter stunden innan övervägde att "ta" med sig Vera. Hon stillade sig och lät mig finna Vera på dagis...
Imorron skall jag träffa 20 dödsbodelägare i ett litet hus utanför Simrishamn. Jag skall övertyga dessa om att vi har den bästa tjänsten. För det har vi, i alla läge! Ikväll har alla ätit likadan middag. Sparris, permesanost, kycklingfilé, bakad potatis, vitlökssmör och rött gott vin, barnen fick PepsiMax, många E-produkter men ok någon gång då och då, typ två dagar i veckan...
Ha en ljuvlig fredag för det tänker jag ha!