lördag 18 juli 2009

Semesterbetraktelser!

Ibland vet jag inte helt var jag skall börja, det är SÅ mycket jag vill berätta....
Delar upp det!
Jag drivs av engagemang, närhet och mötet med människor! Det tar jag aldrig semester ifrån, borde jag kanske men jag har inte tränat på det ännu.
Vi började vår semestervecka med konfirmation, Albert, mitt "extra" barn och Axels bästa kompis. Vackert! Hade ingen näsduk med mig...Klarade det med några få tårar.

Körde upp till huvudstaden på natten och kom till CLARION SIGN, alldeles för tidigt. Detta mitt favorit hotell! Har varit där vid 4 tillfälle på ett år, vill alltid tillbaka. Denna gången träffade vi på en mycket trevlig skånska som var "lagledare" för receptionsgruppen. Vårt rum var inte klart, det visste vi då inteckningen är 15.00. Hon la till; - Men vill ni bara sova och duscha efter färden så kan Ni få ett annat rum så länge....Jag tittade på min man! - Vilken service! Minst +9 i skala till 10. Sen kommer vi åter ca 15.30 då vårt "familjerum skall vara klart" Det är inte klart, vilket gör henne lite bekymrad och som plåster på såret får vi en svit! Nu överträffar hon allt jag har varit med om i hotell historien. Det intressanta i denna historia är att jag satt en del i de berömda äggetstolarna och hörde henne med andra gäster och hennes ständiga svar var; - det fixar vi, inga problem, ett ögonblick så ska jag undersöka, ska jag beställa en taxi, hur många biljetter vill Ni ha, så tråkigt vad kan jag göra för Er?, självklart ordnar jag det, kan jag göra något mer för Er.....Hennes fraser var ALDRIG av den negativa, skuldgivande eller trötta karaktären! Grattis Clarion till hennes anställning! Allt är i topp på Sign. Det ända som kan bli bättre är frukostpersonalen, de ligger några steg efter hela tiden. Men jag äter bara macka och ägg så jag blir inte drabbad alls, ingen i min familj för den delen. Men det finns ju de som vill ha omelett, mörkt bröd med speciella kryddor, sill från norrland och allt möjligt annat...
Det finns kunder som aldrig blir nöjda men på Sign skulle de nog fixa det mesta!

Sen kom jag till Thomas Sabos affär på Biblioteksgatan! Där finns ingen service att tala om överhuvudtaget. Kommer in i butiken med två av mina barn. Skall köpa ett peacemärke till den nya kusinen. När jag kommer in så står två blonda tjejer i 25 års åldern och pratar med varandra, båda jobbar där. Efter ca 5 minuter har de pratat klart om hur den senaste festen var och jag blir uppmärksammad. Frågar efter detta märket som de har skyltat upp med i fönstret och hon svarar; - Jag har fått hem de men de är inte registrerade i datorn så jag kan tyvärr inte sälja något till dig. Ursäkta mig? - Du har men kan inte sälja? Ja, precis, svarade hon. - Det är inte möjligt att Du har men kan inte sälja? - Jo. Svarade hon! Har Ni någon annan affär i närheten? Ja, men vi är huvudaffären så har vi inte de så har ingen annan heller....
Ok, - De har kanske vänligheten att packa upp och sälja ett, svarade jag och gick ut! Hade en puls på 100! Hur är det möjligt. Registrera i all ära men detta tog priset! Vi har ingen lågkonjunktur om man kan säga nej tack att sälja för ca 1300:-. Så de som anställt denna tjej eller inte förstår sig på service skall göra något annat!

Sen undrar jag om jag har missat något viktigt mode för när kunder kommer in i affärer eller på hotell så tar de inte av sina solglasögon? Vilken attityd! Att välja bort att inte se ögonen i mötet med människor!? Varför har det blivit ett mode? Eller är det bara ett gäng osäkra människor och många finns i storstäderna? Eller visar det en kaxighet? Eller vill man inte visa sig utan smink, det finns ju människor som inte gör det...
Ledsamt och mycket tråkig attityd i vilket fall som helst!
Hoppas inte mina storstads mäklarkollegor har solglasögonen på vid mötet med kunden!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar