Mitt första intag

Jag vill dela med mig av känslan av mitt första intagsförsök som helt ny mäklare:

Jag fick ett telefonsamtal om att en man ville att jag skulle komma och värdera hans lägenhet. Han funderade på att flytta. Som helt ny mäklare vart jag väldigt nervös. Hjärtat var i halsgropen och magen knöt ihop sig som en sten. Chefen ville självklart att jag skulle åka och klara det här själv, men när hon såg hur nervös jag var så erbjöd hon sig att följa med och sitta ute i bilen och vänta på mig. Hon sa att jag fick ringa om jag behövde henne. Det kändes som en enorm trygghet för detta var ju mitt första intagsförsök. Chefen försökte lugna ner mig genom att säga att det inte gjorde något om jag inte fick in uppdraget. Det kommer fler gånger, sa hon. Men jag var så nervös att jag knappt kunde förbereda mig och när jag väl var på plats utanför hans lägenhet hade jag ingen som helst aning om vad det var för material jag hade med mig. Galet att man kan bli så nervös för en sådan här sak! Hur som helst så knackade jag på dörren och en kille med härlig norrländsk dialekt öppnade. Han var lugn och det lugnade ner mig. Mitt under intaget säger han ”nä men du vet ju bäst, du kan ju allt det här, det ser jag på dig”. Det fick mig att slappna av och känna att ”japp jag är ju faktiskt här för att han vill ha min hjälp” så jag sträckte på ryggen och fick faktiskt påskrivet uppdragsavtalet! Försökte gå så obemärkt ut som möjligt fast jag egentligen ville studsa omkring och tjoa och vifta med armarna. Jag kom ut till chefen som satt i bilen och väntade på mig och sa ”är jag bäst eller är jag bäst” medan jag kände hur jag sken som en sol och adrenalinet pumpade. Vilken underbar känsla!