Tankenöt

När det kommer till reglerna om samtycke i en fastighetsaffär så gäller det verkligen att hålla tungan rätt i mun och att man har koll på reglerna i Äktenskapsbalken och i Sambolagen. Samtycke till vad, kanske den mindre insatte undrar?

Kortfattat kan det beskrivas så här.
Om bara en ena maken/makan äger fastigheten men den används som deras gemensamma permanentbostad eller är giftorättsgods så krävs den andre maken/makans samtycke, dvs godkännande till försäljningen annars får den nye ägaren inte lagfart.  Lite mer komplicerat blir det då det delvis gäller andra regler om fastigheten är enskild egendom.
Ännu mer komplicerat blir det om man är sambor, då det inte bara räcker att bostaden är gemensam utan det också måste till att bostaden förvärvats för att användas gemensamt, dvs är samboegendom. För sambos skiljer sig även reglerna åt mellan fastighet och bostadsrätt och där det i det senare fallet, trots att br inte är samboegendom, regeln om lösensrätt kan göra sig gällande. Något rörigt, eller hur?

Till den mer insatte när det gäller samtyckte kommer här en tankenöt som Folke Grauers redde ut tillsammans med oss i förra veckan och som faktiskt härrör från ett verkligt fall på Fastighetsbyrån.

Pelle och Lisa är gifta och köper en fastighet tillsammans, dvs de äger hälften var.  Pelle och Lisa skiljer sig efter ett par år och Lisa säljer sin del av fastigheten till Pelles nya fru Kajsa. Pelle och Kajsa som är äkta makar säljer i sin tur fastigheten efter ett par år. Den nye ägaren får dock bara vilande lagfart när ärendet når inskrivningsmyndigheten. Varför?